Situation Letsi idag
LÄS (Lule Älvdals Serviceorgan) driver frågan om miljötappning, för att delvis återskapa en socioekonomisk och biologisk mångfald i bygden. Miljötappning kan genomföras med försumbar kostnad och produktionsförlust. Foto nedan i riktning sydost.  Flygfoton över Letsi kraftverksdamm, från riksdagspolitikers besök 2012.

Riktning nordväst, foto Örjan Kraft.

Riktning sydost, foto Örjan Kraft.

Allt vatten från Lilla Lule älv leds in i en underjordisk tunnel, till höger längst ner i bilden, som töms i Stora Lule älv 8 km nordost. Inget vatten släpps idag längs den 17 km långa torrfåran – Europas längsta – ner till Vuollerim och Porsi kraftverk. Den stora tunneln som syns till vänster av kraftverksdammen är möjlig att använda för minimitappning.

Bakgrund
Lokalbefolkningen längs Lule älvdal har sedan utbyggnaden på 60-talet kämpat för att återfå en liten mängd vatten, ”miljötappning”, i Europas längsta torrfåra i Lilla Lule älv. Vattenkraften i Sverige började byggas ut i Luleälvarna på 1910-talet, utan någon tanke på miljöhänsyn.

Miljökrav – riksdagens miljömål och EU:s vattendirektiv
Idag finns miljöbalk, miljömål, vattendirektiv från EU som kräver miljöanpassning, vilket inte var fallet vid 1918 års vattenlagstiftning som än idag gäller. Denna hemsida informerar om problem och möjligheter att återfå en levande bygd med försumbar påverkan på elproduktionen.

Satellitbilden nedan visar Luleälvarna, svart färg är vatten. Lilla Lule älv torrlades de sista 17 km ner till mötet med Stora Lule älv – trots löften från Kungliga Vattenfallstyrelsen (idag Vattenfall AB) om ”stadigvarande ekonomiskt uppsving”, ”all hänsyn till bygd, näringar, naturvärden och befolkning”, båtplatser och fiskerätter kvar, etc.  Citat från Generaldirektör och chef för Kungliga Vattenfallsstyrelsen, Åke Rusck, ur tidningen Vattenfall  informerar från 1957.

Med tänkta miljötappning skulle ett sammanhängande vattensystem på ca 50 km skapas. 17 km från Letsi i Lilla Lule älv, via Vuollerim och Porsi som syns på bilden, och ytterligare 33 km uppströms till Messaure i Stora Luleälv. Såväl bygdens ekonomi som den biologiska mångfalden skulle gynnas.

Miljöorganistionerna WWF, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Älvräddarna har under 2015 tagit fram en rapport delvis finansierad av Havs och Vattenmyndighetern, HaV, som visar på stora vinster med miljöanpassad vattenkraft. Rapporten Rikedomar runt rinnande vatten hittas på wwf.se